﻿<fr>Wi omnämnde i går att amiral Saisſet
dragit ſig tillbaka från Paris och upplöſt ſin
generalſtab. En ſenare underrättelſe meddelar
att han förklädd måſt fly ſrån Paris och wid
ſin ankomſt till Verſailles förklarat att det är
förbi med Thiers’ regering. Redan den om=
ſtändigheten, att den af alla mairerna och
deputerade från Paris utnämnda proviſoriſka
chefen för de trogna nationalgardiſterna har
nödgats ſöka rädda ſitt lif genom flykten, oak=
tadt han i ſin proklamation af den 24 d:s för=
klarade: "Jag ſkall ſtanna på den mig anför=
trodda hederspoften för att waka öfwer genom=
ſörandet af de åtgärder, ſom kunna bidraga till
republikens befäſtande" — äro ett otwiſwelaktigt
bewis på det förtwiflade i ſituationen. Hwad
ſom i ſå hög grad bidragit att ſörwärra förhållan=
dena i Paris, att icke en gång chefen för de trogna
nationalgardiſterua wågar qwarſtanna der, wet
man ännu ej, utan twärtom hafwa under de
ſenaſte dagarne telegrammen ſtöndigt påpekt att
lugnet ſnart ſkulle återkomma, om det ej redan
wore det. Troligen har Saisſet kommit under=
fund med att man ej en gång kan lita på de
"trogna" nationalgardiſterna och att de ſå kallade
ordningens wänner efter masſakern i Rue de
la Paix den 22 tappat modet att förnya ſörſök
af ſamma ſlag. Det ſäges ockſå att den loyala
delen af befolkningen ämnar draga ſig till Pasſy,
för att wara ſå nära Verſailles ſom möjligt.
— Alla berättelſer från Paris ſtämma öfwer=
ens i att ſpänningen mellan hufwudſtaden och
Verſailles ökats genom den hållning, ſom na=
tionalſörſamlingens "höger" wiſat i ſamman=
trädet den 23 dennes. Samtliga mairerna från
Paris hade denna dag anländt från Paris för
att öfwerenskomma med regeringen om de åt=
gärder ſom borde widtagas. Twärtemot hwad
man borde kunnat wänta, mottogos mairerna
ingalunda gynſamt wid detta tillfälle. Efter
omkring en timmes öfwerlägning, under hwilken
inrikesminiſtern Picard fick uthärda många an=
grepp för ſitt förſlag att kalla friwilliga från
departementen till hjelp, tog deputeranden
Arnaud från departementet Ari</fr><aq>è</aq><fr>ge (han är
tillika maire i Paris) till ordet och fade ſin
mening wara, att om nationalförſamlingen wille
lemna mairerna från Paris företräde ſamt
lysſna till de upplysningar och förſlag, ſom de
municipala myndigheterna från Paris wille af=
gifwa, ſkulle ordningen ſnart wara upprättad i
Paris. Då det i nationalförſamlingen uppſtod
twekan, om maierna ſkulle mottagas eller icke,
fortſatte Arnaud. "Wi måſte af hjertat förena
oß med Paris och förklara, att wi med pari=
ſarne haſwa en och ſamma republikanſka och na=
tionela ſjäl. Jag will öfwerlemna åt prefiden=
ten att finna ett medel, hwarigenom wi kunna
wiſa Paris mairer ſkyldig uppmärkſamhet, utan
att dock bryta mot de parlamentariſka ſtadagandena.
Det gifwes ett mycket ſimpelt medel, nämligen att
anwiſa dem en ſärſkild loge." Preſidenten
Grévy ſwarar, att detta mycket wäl låter ſig
göra och anwiſar dem preſidentens loge. —
maierna intogo de erbjudna platſerna, iklädda
ſina trefärgade ſkärp, hwarwid wenſtern utro=
pade "lefwe Paris!", hwilket på ſamma ſält
beſwaras af maierna. Nu reſer ſig en del af
högern och ſätter på ſig hattarne. Parisdepu=
teraden Langlois ropar då: "Af med hattarne!
Det är en förolämpning! "Ett häftigt owäſen
uppſtår härefter, och preſidenten nödgas, då
han ej kan åſtadkomma tyſinad, upplöſa ſam=
manträdet. Högerns medlemmar lemnar ſalen me=
dan de af wenſtern blifwa ſittande på ſina platſen.
J det följande aftonſammanträdet uppläſte de=
puteraden Arnaud en förklaring från de pariſi=
ſka mairerna, hwari uttalas den öfwertygelſen,
att ordningen ſkall ſegra, men att republikens
wälfärd kräſwer: 1) att nationalförſamlingen
ſätter ſig i permanent förbindelſe med hufwud=
ftadens mairer; 2) att nationalförſamlingen be=
myndigar mairerna att tillgripa de åtgärder,
ſom ſtundens fara gör behöfliga, dock med det
förbehåll, att mairerna äro anſwariga för ſitt
handlingsſätt; 3) att walet af nationalgardets
chef utſättes till den 28 Mars; 4) att ett nytt
kommunalråd wäljes den 3 April (ſom bekant
har detta wal förſiggått redan i ſöndags), och
5) att wilkoret för walbarhet förminſkas till ſex
månaders wiſtelſe i Paris. Sedan national=
förſamlingen förklarat ſaken wara brådſkande,
hänwiſades den genaſt till byråerna. Dagen
derefter, den 24 dennes, anlände mairen för
andra arrondisſementet i Paris, Tirard, (hwil=
ken utmärkt ſig för ſin tappra hållning gent=
emot de upproriſke) till Verſailles. Han fäſte
uppmärkſamheten på, att ſpänningen i Paris
war oerhörd och att de kommunala walen måſte
werkſtällas förr, än man förut föreſlagit. Af
denna anledning hölls ett nytt aftonſamman=
träde, hwari de pariſiſka mairernas fordringar
bewiljades. Tilldragelſerna hafwa ſedermera
wiſat, att icke heller desſa eftergifter förmått
hejda upprorets framſteg.</fr>